Processhandbok för lagberedningen

Regeringen, ministern eller tjänstemannaledningen beslutar att ge ett uppdrag om behandling av ett initiativ till lagberedning. Av uppdraget ska i tillämpliga delar framgå:

• den aktuella problemställningen
• målbilden och vilka mål som leder till denna, samt
• huruvida det helt klart är fråga om ett lagstiftningsärende eller om detta måste övervägas separat.

I fråga om EU-författningar ges uppdraget omedelbart efter att man fått kännedom om att ett förslag som förutsätter nationellt genomförande kan träda i kraft.

På basis av initiativet till lagberedning utreder beredaren/beredningsteamet beredaren/beredningsteamet följande:

• vilken kunskap som finns på området
• hur den aktuella frågan har behandlats tidigare
• vilka förslag eller riktlinjer som lagts fram i frågan
• vilka diskussioner som förs kring frågan i offentligheten och i medierna, inkl. sociala medier
• vilken gällande lagstiftning som finns på området, samt
• vilka tilläggsutredningar som behövs.

Beredaren/beredningsteamet utreder olika alternativa sätt att lösa problemet eller uppnå målet. I samband med utredningen identifieras olika styrmetoder, också sådana som inte hör till lagstiftningen eller den offentliga förvaltningens kompetensområde. Om det är en lagstiftningsfråga identifieras också styrmetoder som kompletterar lagstiftningen.

Beredaren/beredningsteamet identifierar relevanta myndigheter, experter och andra intressentgrupper, skaffar information från dessa och klarlägger deras synpunkter på behovet av ny reglering. Engagemanget av och kommunikationen med intressentgrupperna planeras vid behov med kommunikationsexperter. Som stöd i genomförandet kan man utnyttja webbforumet Dinasikt.

• Tjänstemannaledningen fattar beslut om inledande av förberedelse, sammanställer ett beredningsteam och informerar ministern. Om det handlar om en principiellt eller ekonomiskt betydande fråga som faller utanför regeringsprogrammet fattas beslutet emellertid av ministern. Beslutsalternativ:
• ett lagstiftningsprojekt börjar beredas
• faserna 1.2–1.3 upprepas
• förberedelsen för ett lagstiftningsprojekt avbryts, eller
• beredning av andra styrmetoder än lagstiftning inleds

I fråga om EU-författningar inleds förberedelse för nationell lagstiftning omedelbart efter att ett förslag till EU-författning som förutsätter nationellt genomförande har framlagts.

Information om att förberedelse inletts förs in i statsrådets gemensamma ärendehanteringssystem (VAHVA) och de offentliga handlingarna överförs från VAHVA till statsrådets projektportal  (Projektportalen). I Projektportalen antecknas också andra uppgifter om projektet än de som överförs från VAHVA. Därefter publiceras projektet på statsrådets webbplats (www.valtioneuvosto.fi/sv/projekt). När projektinformationen offentliggörs på webben kan medborgarna och andra intresserade ta del av den. Det är också möjligt att separat informera om inledande förberedelse.

Beredningsteamet planerar förberedelsen. Målet är att sammanställa ett kunskapsunderlag för att utifrån detta kunna besluta om ett författningsprojekt behövs och om ett uppdrag om lagberedning ska ges. För förberedelsen kan vid behov tillsättas ett beredningsorgan. Vidare kan externa utredningar beställas eller experthjälp anlitas, t.ex. genom diskussioner med forskare.

Beredningsteamet samlar information om och bedömer följande:

• tidigare ställningstaganden och förslag som lagts fram i frågan
• nuläge och förändringsbehov
• erfarenheter från andra länder
• undersökningar och utredningar
• rättspraxis
• litteratur
• annat tillgängligt kunskapsunderlag, samt
• behovet av att förtydliga lagspråket samt planera termer och nomenklatur

Beredningsteamet fastställer huvudfrågorna i ärendet som ska beredas, kartlägger olika lösningsalternativ för dessa och identifierar lösningarnas viktigaste konsekvenser. I kartläggningen beaktas också möjligheten att utnyttja anda styrmetoder än lagstiftning. Huvudfrågorna, lösningsalternativen och en preliminär konsekvensbedömning antecknas.

I slutskedet av förberedelsen utarbetas en projektplan där lagberedningsprojektets mål, innehåll och omfattning fastställs, så att ett klart uppdrag kan ges om beredningen. I projektplanen behandlas i tillämpliga delar:

• bakgrund, problem och mål
• förhållandet till rättssystemet
• preliminära lösningsalternativ
• preliminär konsekvensbedömning
• plan för anskaffningen av kunskapsunderlag och konsekvensbedömningen
• plan för upphandling av externa utredningar och experthjälp
• åtgärder för att säkerställa lagens språkliga kvalitet, samt
• finansiering av beredningen och verkställigheten

Resultaten av förberedelsen, t.ex. bedömningspromemoria eller beredningsorganets rapport, publiceras och intressentgrupperna hörs om dessa. Delaktigheten av och kommunikationen med intressentgrupperna planeras vid behov med kommunikationsexperter. Som stöd i genomförandet kan man utnyttja webbforumet Dinasikt. All respons som inkommit under förberedelsen sammanställs.

Ministern eller tjänstemannaledningen beslutar att inleda ett lagstiftningsprojekt. Vid behov förhandlar man med de övriga ministerierna om beslutet, i synnerhet om ärendet inte ingår i regeringsprogrammet. Beslutsalternativ:

• ett lagstiftningsprojekt inleds
• faserna 1.5–1.6 upprepas, eller
• beredningen avbryts

I fråga om EU-författningar tillsätts ett projekt för beredning av nationell lagstiftning omedelbart efter att en EU-författning som förutsätter nationellt genomförande har godkänts.

Beslutet om tillsättande av projekt innehåller:

• mål beträffande samhället och rättsordningen
• mål beträffande lagberedningens kvalitet, t.ex. hörande av medborgarna, lagspråkets begriplighet eller särskilt bedömningen av vissa konsekvenser, såsom konsekvenserna i relation till de språkliga rättigheterna
• definition och avgränsning av uppdraget
• tidsfrist
• personerna som deltar i projektet och deras roll: beredningsorganets sammansättning eller, i fråga om tjänsteuppdrag, beredningsteamet
• finansiering av projektet och verkställigheten av lagen, samt
• uppföljning och rapportering av projektet.

Beredningsorganet tillsätts av ministern eller tjänstemannaledningen. Statsrådets allmänna sammanträde kan tillsätta en kommitté för beredningen av ett samhällspolitiskt betydande ärende.

Därtill säkerställs att ramarna för statsfinanserna och statsbudgeten innehåller en förbindelse till beredningen och verkställigheten av projektet. Om ingen sådan förbindelse ännu har fastställts ska en rättidig behandling av frågan säkerställas. I vissa fall behandlas tillsättandet av beredningsorgan i statsrådets finansutskott.

Ministeriet informerar om inledandet av projektet på sin webbplats och vid behov också på andra sätt. Uppgifterna i statsrådets gemensamma ärendehanteringssystemet(VAHVA) och i statsrådets projektportal (Projektportalen) uppdateras.

Utifrån projektplanen sammanställer beredningsteamet en arbetsplan, som innefattar mer detaljerade arbetsfaser och tidsscheman för dessa. I arbetsplanen beaktas de olika faserna av processen fram till det att lagen träder i kraft, och därtill reserveras tillräckligt med tid för de faser som utförs av andra aktörer, såsom ett eventuellt remissförfarande i rådet för bedömning av lagstiftningen, en eventuell granskning som justitiekanslern utför samt laggranskning och översättning. Samtidigt utreder man vilken typ av stöd som behövs från det egna ministeriet och andra ministerier och kommer överens om hur samarbetet ska organiseras i praktiken.

Beredningsteamet planerar i samarbete med experter inom kommunikation och hörande hur informationen om projektet ska organiseras och hur intressentgrupperna ska höras i de olika faserna av beredningen. Som stöd i planeringen kan man utnyttja webbforumet Dinasikt

Tjänstemannaledningen godkänner arbetsplanen för projektet och bestämmer hur stor arbetsinsats och vilka anslag beredningen kräver. Dessutom beslutar tjänstemannaledningen vilka personer som ska ingå i beredningsteamet, såvida inte hela beredningsteamet har utnämnts redan i punkt 1.7. Ministern informeras om arbetsplanen så att han eller hon vid behov kan ta ställning till den.

Beredningsteamet kompletterar och fördjupar den information som insamlats under förberedelsefasen. Informationen insamlas i samarbete med informationstjänsten vid statdådets kanslis enheten för informationshantering, riksdagens bibliotek, andra ministerier, ämbetsverk, forskningsinstitut och intressentgrupper. Kunskapsunderlaget för lagberedningen omfattar till exempel:

• beskrivningar och analyser av nuläget
• bedömningar av utvecklingen i framtiden
• utredningar av frågor i anslutning till grundlagen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, allmänna lagar, Ålands självstyrelse och EU-lagstiftningen
• en rättsjämförelse med de övriga nordiska länderna och andra centrala länder (lagstiftning och rättspraxis)
• en lagspråksanalys för att förbättra språkdräkten, samt
• resultaten från terminologi- och nomenklaturarbete

Beredningsteamet bedömer behovet av externa utredningar och experthjälp och bereder vid behov en framställning för beställning och finansiering av dessa. I framställningen beaktas tidsschemana för ämbetsverkens och institutionernas verksamhets- och finansieringsplanering. Om externa utredningar beställs för konsekvensbedömning ska beredningsteamet bereda ett förslag med lösningsalternativ för huvudfrågorna som ska utredas.

Experter och andra intressentgrupper hörs om kunskapsunderlaget. Kommunikationen med intressentgrupperna och deras praktiska roll planeras vid behov med kommunikationsexperter. Som stöd i genomförandet kan man utnyttja webbforumet Dinasikt. Responsen från intressentgrupperna sammanställs.

Tjänstemannaledningen beslutar om upphandling av externa utredningar och experthjälp. Om upphandlingen finansieras ur ministeriets anslag fattas också beslut om finansieringen.

Beredningsteamet kompletterar och fördjupar den preliminära konsekvensbedömning som gjorts under förberedelsefasen. De alternativa lösningar på huvudfrågorna som lagts fram i beredningsfasen preciseras och deras konsekvenser bedöms med hjälp av det sammanställda kunskapsunderlaget och de beställda utredningarna. Ministern informeras först om lösningsalternativen och därefter om den konsekvensbedömning som färdigställts. Konsekvensbedömningen upprättas som ett separat dokument. Den kan också publiceras eller sammanfattas till ett pressmeddelande.

Intressentgrupperna hörs om lösningsalternativen och bedömningen av deras konsekvenser. Det praktiska engagemanget av och kommunikationen med intressentgrupperna planeras vid behov med kommunikationsexperter. Som stöd i genomförandet kan man utnyttja webbforumet Dinasikt. Responsen från intressentgrupperna sammanställs.

Ett utlåtande enligt 9 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) begärs av finansministeriet, om den tilltänkta förändringen bedöms få betydande ekonomiska eller funktionella konsekvenser för informationshanteringen eller verksamheten eller då det är fråga om väsentliga förändringar i strukturella gränssnitt för gemensamma informationslager inom den offentliga förvaltningen.

Beredningsteamet bedömer det tillgängliga kunskapsunderlagets tillräcklighet. Tjänstemannaledningen beslutar huruvida beredningen kan fortskrida till innehållsmässiga avgöranden. Ministern informeras vid behov. Beslutsalternativ:

• förslag till innehållsmässiga riktlinjer för utkastet till RP bereds
• faserna 2.2–2.5 upprepas, eller
• beredningen avbryts (inte möjligt om det på politisk nivå har avtalats om att projektet ska fortsätta)

Ministern informeras och han eller hon beslutar hur de innehållsmässiga riktlinjerna ska behandlas. Ministern kan besluta om riktlinjerna själv, ta upp ärendet till behandling i regeringen eller delegera ärendet till tjänstemannaledningen. Efter att riktlinjerna har behandlats:

• bestäms hur behandlingen av huvudfrågorna i utkastet till RP ska fortskrida
• upprepas faserna 2.1–2.7, eller
• avbryts beredningen

Allokeringen av resurser för verkställigheten av lagen planeras och åtgärder vidtas för att säkerställa att denna beaktas i budgeten och rambeslutet.

Beredningsteamet skriver ett lagförslag med motivering i form av en regeringsproposition (RP). Beredningen kan fortskrida enligt olika tidsscheman i fråga om olika punkter eller frågor i faserna 2.2–2.8. Konsekvensbedömningen kompletteras i enlighet med att lösningarna preciseras på detaljnivå och en sammanfattning av bedömningen införs i motiveringen i utkastet till RP. Vidare sammanställs utkast till förordningar som ska utfärdas med stöd av den föreslagna lagen.

En förteckning över termer och namn med förklaringar sänds vid behov till översättarna (svenska, samiska), som får kommentera deras funktion ur översättningssynvinkel.

Intressentgrupperna hörs om utkasten till författningar samt om verkställigheten av dessa och uppföljningen av deras konsekvenser. Samtidigt ges en uppskattning av tidsschemat för remissförfarandet. Det praktiska engagemanget av och kommunikationen med intressentgrupperna planeras vid behov med kommunikationsexperter. Som stöd i genomförandet kan man utnyttja webbforumet Dinasikt. Responsen från intressentgrupperna sammanställs.

Ministern informeras om utkastet till regeringsproposition (RP) och han eller hon beslutar om behandlingen av utkastet. Ministern kan fatta beslutet själv, ta upp ärendet till behandling i regeringen eller delegera det till tjänstemannaledningen. Efter att utkastet har behandlats:

• bestäms hur beredningen av propositionen ska fortskrida
• upprepas faserna 2.1–2.9, eller
• avbryts beredningen

Tjänstemannaledningen fattar beslut om tillsättande av ett internt beredningsteam vid ministeriet till stöd för den beredare som fungerar som sekreterare för beredningsorganet, om beredarens och beredningsteamets arbetsinsats samt om anslagen för beredningsorganet.

Utifrån projektplanen förbereder beredningsteamet i samarbete med ordföranden för beredningsorganet en arbetsplan, som innefattar mer detaljerade projektarbetsfaser och tidsscheman för dessa. I arbetsplanen beaktas de olika faserna av processen fram till det att lagen träder i kraft, och därtill reserveras tillräckligt med tid för de faser som utförs av andra aktörer, såsom ett eventuellt remissförfarande i rådet för bedömning av lagstiftningen, en eventuell granskning som justitiekanslern utför samt laggranskning och översättning. Samtidigt utreder man vilken typ av stöd som behövs från det egna ministeriet och andra ministerier och kommer överens om hur samarbetet ska organiseras i praktiken.

Beredningsteamet planerar i samarbete med ordföranden för beredningsorganet och experter inom kommunikation och hörande hur informationen om projektet ska organiseras och hur intressentgrupperna ska höras i de olika faserna av beredningen. Som stöd i planeringen kan man utnyttja webbforumet Dinasikt.

Beredningsorganet beslutar om arbetsplanen. Beredningsorganet kan utnämna undergrupper och sektioner inom sig, om inte sådana har utnämnts redan i fas 1.7.

Beredningsteamet kompletterar och fördjupar tillsammans med beredningsorganet den information som insamlats under förberedelsefasen. Information insamlas också i samarbete med Statrådets kanslis enheten för informationshantering, riksdagens bibliotek, andra ministerier, ämbetsverk, forskningsinstitut och intressentgrupper. Kunskapsunderlaget för lagberedningen omfattar till exempel

• beskrivningar och analyser av nuläget
• bedömningar av utvecklingen i framtiden
• utredning av frågor i anslutning till grundlagen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, allmänna lagar, Ålands självstyrelse och EU-lagstiftningen
• rättsjämförelse med de övriga nordiska länderna och andra centrala länder (lagstiftning och rättspraxis)
• en lagspråksanalys för att förbättra språkdräkten, samt
• resultaten från terminologi- och nomenklaturarbete.

Beredningsorganet bedömer behovet av externa utredningar och experthjälp och beredaren/beredningsteamet bereder vid behov en framställning för upphandling och finansiering av dessa. I framställningen beaktas tidsschemana för ämbetsverkens och institutionernas verksamhets- och finansieringsplanering.

Om externa utredningar beställs för konsekvensbedömning ska beredningsorganet bereda ett förslag med lösningsalternativ för huvudfrågorna som ska utredas.

Beredningsorganet begär respons om kunskapsunderlaget från de intressentgrupper som inte finns representerade i beredningsorganet. Kommunikationen med intressentgrupperna och deras praktiska roll planeras vid behov med kommunikationsexperter. Som stöd i genomförandet kan man utnyttja webbforumet Dinasikt. Responsen från intressentgrupperna sammanställs.

Tjänstemannaledningen beslutar om upphandling av externa utredningar och experthjälp. Om upphandlingen finansieras ur ministeriets anslag fattas också beslut om finansieringen.

Beredningsorganet kompletterar och fördjupar den preliminära konsekvensbedömning som gjorts under förberedelsefasen. De alternativa lösningar på huvudfrågorna som lagts fram i beredningsfasen preciseras och deras konsekvenser bedöms med hjälp av det sammanställda kunskapsunderlaget och de beställda utredningarna. Ordföranden för beredningsorganet informerar ministern först om lösningsalternativen och därefter om de konsekvensbedömningar som färdigställts. Ministern tar ställning till dessa efter eget övervägande. Konsekvensbedömningen inkluderas i beredningsorganets slutrapport. Alternativt kan bedömningen publiceras separat eller sammanfattas till ett pressmeddelande.

Beredningsorganet begär respons om lösningsalternativen och bedömningen av deras konsekvenser från de intressentgrupper som inte finns representerade i beredningsorganet. Kommunikationen med intressentgrupperna och deras praktiska roll planeras vid behov med kommunikationsexperter. Som stöd i genomförandet kan man utnyttja webbforumet Dinasikt. Responsen från intressentgrupperna sammanställs.

Ett utlåtande enligt 9 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) begärs av finansministeriet, om den tilltänkta förändringen bedöms få betydande ekonomiska eller funktionella konsekvenser för informationshanteringen eller verksamheten eller då det är fråga om väsentliga förändringar i strukturella gränssnitt för gemensamma informationslager inom den offentliga förvaltningen.

Beredningsteamet bedömer det tillgängliga kunskapsunderlagets tillräcklighet. Beredningsorganet beslutar huruvida beredningen kan fortskrida till innehållsmässiga avgöranden. Beslutsalternativ:

• förslag till innehållsmässiga riktlinjer bereds, eller
• faserna 2.2–2.6 upprepas

Beredningsorganet behandlar de innehållsmässiga riktlinjerna. Efter att riktlinjerna har behandlats:

• bestäms hur behandlingen av huvudfrågorna i utkastet till RP ska fortskrida, eller
• upprepas faserna 2.1–2.6.

På basis av de innehållsmässiga riktlinjerna skriver beredningsteamet ett lagförslag med motivering i form av en regeringspreposition (RP). Beredningen kan fortskrida enligt olika tidsscheman i fråga om olika punkter eller frågor i faserna 2.2–2.8. Konsekvensbedömningen kompletteras i enlighet med att lösningarna preciseras på detaljnivå och en sammanfattning av bedömningen införs i motiveringen i utkastet till RP. Vidare sammanställs utkast till förordningar som ska utfärdas med stöd av den föreslagna lagen och en plan för verkställigheten och uppföljningen. RP- och förordningsutkasten samt verkställighets- och uppföljningsplanerna behandlas av beredningsorganet.

En förteckning över termer och namn som förekommer i lagtexten jämte förklaringar sänds vid behov till översättarna (svenska, samiska), som får kommentera deras funktion ur översättningssynvinkel.

Beredningsorganet hör de intressentgrupper som inte finns representerade i beredningsorganet om utkasten till författningar samt om verkställigheten av dessa och uppföljningen av deras konsekvenser. Kommunikationen med intressentgrupperna och deras praktiska roll planeras vid behov med kommunikationsexperter. Som stöd i genomförandet kan man utnyttja webbforumet Dinasikt. Responsen från intressentgrupperna sammanställs.

Beredningsorganet beslutar på framställning av ordföranden om regeringsproposition (RP)- och förordningsutkasten samt om andra förslag som ingår i beredningsorganets slutrapport. Medlemmarna i beredningsorganet kan bifoga ett uttalande eller en avvikande åsikt till slutrapporten.

Slutrapporten skrivs i regel på finska. Författningsförslagen och sammanfattningen översätts till svenska. Slutrapporten och författningsförslagen eller sammanfattningarna av dessa översätts vid behov också till samiska.

Beredningsteamet finslipar beredningsorganets förslag och formar det till en slutrapport. Beredningsorganet överlåter slutrapporten till ministeriet. Ministeriet publicerar slutrapporten och ett pressmeddelande om denna.

Tjänstemannaledningen beslutar om begäran av skriftliga utlåtanden från intressentgrupperna samt om tidsschemat för och omfattningen av remissförfarandet. Ministern informeras.

Beredningsteametsammanställer en begäran om utlåtanden till intressentgrupperna gällande utkastet till regeringsproposition (RP) eller beredningsorganets slutrapport, i vilken utkastet till RP ingår. Parallelltexter utarbetas till lagförslagen i utkastet till RP, såvida sådana ännu inte har skrivits. Kommunikationen i anslutning till remissförfarandet och eventuella kompletterande åtgärder för hörande, t.ex. diskussionsmöten, planeras i samarbete med kommunikationsexperter.

Regeringens propositioner sänds på finska till statsrådets kansli (Rådet för bedömning av lagstiftningen)  i samband med att propositionen sänds på remiss.

Svenska språkenheten vid statsradets förvaltningsenhet översätter begäran om utlåtande till svenska. Svenska språkenheten översättare översätter utkastet till regeringsproposition (RP) till svenska, om det inte redan har översatts för [tag name="valmisteluelin"]beredningsorganets slutrapport (Egentlig beredning 2B, fas 2.10) eller någon annan publikation. Vid behov översätts begäran om utlåtande och utkastet till RP också till samiska. Stödenheten för språktjänster vid statrådets förvaltningsenhet ombesörjer översättningen till samiska språket. Beredningsteamet jämför översättningarna med de finskspråkiga texterna.

Beredningsteametsänder den av tjänstemannaledningen undertecknade begäran om utlåtande och inbjudan till ett eventuellt diskussionsmöte till de centrala intressentgrupperna. Begäran om utlåtande sparas i VAHVA och publiceras på ministeriets webbplats och i statsrådets projektportal. Informationen om remissförfarandet kan också spridas via andra kanaler. Beredningsteamet arrangerar diskussionsmötena.

Intressentgrupperna avger sina utlåtanden till ministeriet.

Tjänstemannaledningen fungerar som ordförande för diskussionsmötet. På diskussionsmötet får intressentgrupperna information om den lag som är under beredning. Dessutom får de fritt framföra sina åsikter och diskutera med representanter för ministeriet och andra intressentgrupper.

Beredningsteamet utarbetar en sammanfattning av utlåtandena och ett sammandrag som innehåller utlåtandena som sådana. Därtill sammanställer beredningsteamet en promemoria om beaktandet av de förslag som lagts fram i utlåtandena och på diskussionsmötet.

En sammanställning av remissvaren, ett referat av dem eller bägge sparas i Statsrådets gemensamma ärendehanteringssystem (VAHVA) och publiceras i Statsrådets projektportal (Projektportalen). Handlingarna eller information om att de har offentliggjorts sänds för kännedom till remissinstanserna. Informationen om offentliggörandet kan också ges på annat sätt.

Ministern informeras om remissvaren och beslutar på vilket sätt den fortsatta beredningen ska behandlas. Ministern kan fatta beslutet själv, ta upp ärendet till behandling i regeringen eller delegera det till tjänstemannaledningen. Efter att ärendet har behandlats:

• bestäms hur beredningen ska fortskrida
• upprepas fasen 2A eller 2B, eller
• avbryts beredningen.

I samband med beslutet avgörs också hur verkställigheten av lagen ska beaktas i ramarna för statsfinanserna och i statsbudgeten, om inte detta har avgjorts redan tidigare. Dessutom säkerställs att en proposition som gäller kommunala tjänster har beaktats i basserviceprogrammet och basservicebudgeten.

Intressentgrupperna informeras till exempel skriftligen eller i samband med ett diskussionsmöte om hur de erhållna ställningstagandena har behandlats och hur de har inverkat på projektet. Dessutom kan förhandlingar föras med enskilda intressentgrupper.

Beredningsteamet ansvarar för arrangemangen kring responsen, diskussionsmöten och förhandlingarna. Tjänstemannaledningen fungerar som ordförande för dessa möten. Ministern informeras.

Intressentgrupperna underrättas om att deras ställningstaganden har behandlats och deltar i ett diskussions- eller förhandlingsmöte. Beredningsteamet registrerar resultaten av dessa möten.

Ministern informeras om responsen och förhandlingarna, och han eller hon beslutar om behandlingen av de föreslagna ändringarna i propositionen. Ministern kan fatta beslutet själv, ta upp ärendet till behandling i regeringen eller delegera det till tjänstemannaledningen. Efter att ärendet har behandlats:

• fastställs propositionens slutliga innehåll
• upprepas fasen 2A eller 2B, eller
• avbryts beredningen.

I samband med beslutet säkerställs att ändringarna i propositionen beaktas i ramarna för statsfinanserna och i statsbudgeten. Dessutom säkerställs att ändringar som gäller kommunala tjänster har beaktats i basserviceprogrammet och basservicebudgeten. Regeringspropositioner som gäller kommunerna behandlas i samband med beslutsfattandet av delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning.

Beredningsteamet planerar arbetsfaserna och tidsschemat för slutförandet av beredningen och uppdaterar arbetsplanen för projektet. Information om tidsschemat sänds till

• svenska språkenheten vid statrådets förvaltningsenhet
• justitieministeriets laggranskningsenhet, samt
• de riksdagsutskott som kommer att behandla regeringsproposition (RP).

Beredningsteamet inför de ändringar som fastställts i fas 4.3 i utkastet till regeringsproposition (RP). I motiveringstexten i RP införs ett sammandrag av det hörande som genomförts under beredningen och remissvaren samt en beskrivning av hur dessa har inverkat på propositionen.

Allokeringen av resurser för verkställigheten av lagen preciseras utifrån remissvaren och åtgärder vidtas för att säkerställa att dessa beaktas i budgeten och rambeslutet.

Om rådet för bedömning av lagstiftningen tar upp en proposition till behandling informerar det omedelbart det ansvariga ministeriet, som ombeds sända en så slutgiltig version av propositionen som möjligt till rådet. Den proposition som ska utvärderas, de remissutlåtanden som kommit in och ett sammandrag av utlåtandena ska sändas till statsrådets kanslis registratorskontor. Utlåtandet offentliggörs när det har godkänts och undertecknats. För behandling i rådet för bedömning av lagstiftningen ska reserveras fyra veckor.

Också justitiekanslern kan begära att en regeringsproposition granskas på förhand innan föredragningslistan för den delas ut för behandling vid statsrådets allmänna sammanträde. Justitiekanslern väljer för granskning sådana propositioner som enligt en förhandsbedömning anses vara betydande med tanke på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, tolkningen av grundlagen, de samhälleliga konsekvenserna, en fungerande rättsstat eller god förvaltning. Ministeriet kan också på eget initiativ sända en regeringsproposition för förhandsgranskning till justitiekanslersämbetet. I bägge fallen är det centrala syftet med granskningen att klargöra om de frågeställningar som gäller grundlagen har identifierats i propositionen, om frågorna har behandlats tillräckligt utförligt och noggrant och om de lösningar som lagts fram har motiverats på behörigt sätt. Vid behov fästs också uppmärksamhet vid att lagstiftningen som helhet inte är motstridig, att propositionerna är konsekventa och felfria, att riksdagens rätt till information tillgodoses och att anvisningarna för lagberedning iakttas. Det är bra att reservera en vecka eller två för granskningen.

Om betydande ändringar görs i propositionen ska intressentgrupperna höras om dessa.

Svenska språkenheten vid statsrådets förvalningsenhet översätter det finslipade utkastet till regeringsproposition (RP) till svenska. Stödenheten för språktjänster vid statsrådets förvaltningsenhet ombesörjer en översättning till samiska.

Beredningsteamet jämför översättningen med den finskspråkiga texten, behandlar översättarens frågor och kommentarer i marginalen samt förhandlar med översättaren om översättningen behöver korrigeras.

Justitieministeriets laggranskning granskar utkastet till regeringsproposition (RP) och den svenska översättningen. Laggranskningen kontrollerar att anvisningarna om hur författningar ska skrivas och regeringspropositioner utarbetas har iakttagits och att den finskspråkiga och den svenskspråkiga lagtexten motsvarar varandra. Laggranskningen kan återsända ett bristfälligt RP-utkast till beredaren.

Beredningsteamet går igenom de korrigeringsförslag som gjorts i samband med laggranskningen och gör de ändringar som dessa föranleder i den finskspråkiga och den svenskspråkiga regerinsproposition (RP)-texten.

Beredningsteamet ansvarar för layouten av regerinsproposition (RP) -texterna på RakAs-dokumentmallar. Beredningsteamet säkerställer datumet för statsrådets allmänna sammanträde och ministerns närvaro.

Tjänstemannaledningen godkänner utkastet till regerinsproposition (RP) för föredragning.

Beredningsteamet ansvarar för anhållan om föredragningstillstånd av ett annat ministerium, om ett ärende som faller innanför ett annat ministeriums ansvarsområde behandlas i regerinsproposition (RP). Föredragningstillståndet undertecknas i allmänhet av ministern.

Beredningsteamet sammanställer föredragningslistor med hjälp av PTJ för statsrådets allmänna sammanträde och vid behov för statsrådets finansutskotts sammanträde. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete.

Justitiekanslersämbetet, statsrådets sessionsenhet och finansministeriet ger vid behov råd i detaljfrågor om föredragningslistorna och föredragningsförfarandet.

Ministern ger tillstånd till utdelning av föredragningslistor för sessioner som ska hållas på särskilt fastställda dagar. Ministern kan också bestämma att ärendet ska gås igenom på nytt i en tidigare beredningsfas.

Beredningsteamet delar ut föredragningslistorna med hjälp av PTJ. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete.

Justitiekanslersämbetet, statsrådets sessionsenhet och finansministeriet samt ministrarnas specialmedarbetare granskar föredragningslistorna. Eventuella frågor som uppkommer besvaras av denföredragande. Granskningen kan leda till en teknisk korrigering i föredragningslistan eller till att innehållet ändras eller listan dras tillbaka. Också ministern kan ge den föredragande i uppdrag att ändra innehållet eller dra tillbaka listan.

Beredningsteamet gör de korrigeringar i föredragningslistorna som föranleds av granskningen av listorna, ändrade uppgifter eller fel som teamet upptäckt och delar ut korrigeringslistor med hjälp av PTJ. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete.

Finansutskottet behandlar regeringspropositioner som är betydande i ekonomiskt eller något annat avseende före statsrådets allmänna sammanträde. Utskottet kan besluta att

• förorda propositionen
• förorda propositionen i ändrad form, eller
• bordlägga ärendet.

Den minister till vars ansvarsområde regeringspropositionen hör kan bestämma att föredragningslistan ska dras tillbaka.

Finansministeriet sammanställer ett protokoll över finansutskottets behandling.

Beredningsteamet gör de ändringar i föredragningslistans innehåll som föranleds av granskningen av föredragningslistorna och behandlingen i finansutskottet. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete. Om finansutskottets behandling infaller omedelbart före statsrådets allmänna sammanträde ändrar den föredragande föredragningslistan muntligt under sammanträdet.

Ministern godkänner de ändringar i föredragningslistans innehåll som föranleds av granskningen av föredragningslistorna och behandlingen i finansutskottet.

Regeringsproposition (RP) behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde som ett ärende på beslutslistan eller, i föredragandens närvaro, genom s.k. föredragningsförfarande. Justitiekanslern övervakar lagligheten av de beslut som fattas. Det allmänna sammanträdet kan besluta att

• överlämna RP till riksdagen i enlighet med föredragningslistan eller i ändrad form
• skjuta fram behandlingen av ärendet, om någon minister ber att få dokumenten, eller
• bordlägga ärendet.

Den minister till vars ansvarsområde regeringspropositionen hör kan bestämma att föredragningslistan ska dras tillbaka.

Statsrådet beslutar vid sitt allmänna sammanträde om publiceringen av lagen på samiska efter att lagen har stadfästs.

Då statsrådets allmänna sammanträde har beslutat att överlämna regeringspropositionen levererar beredningsteamet propositionen i beslutsenlig form för underteckning. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete.

Statsrådets kommunikationsenhet informerar om de beslut som fattas vid statsrådets allmänna sammanträde. Även ministeriet kan informera om besluten. Den föredragande/beredningsteamet deltar i beredningen av informationen.

Statsrådets sessionsenhet sammanställer ett protokoll över statsrådets allmänna sammanträde.

Statsrådets sessionsenhet överlämnar den undertecknade regeringspropositionen (RP) till riksdagen.

Till regeringspropositionen fogas riksdagens ärendenummer  (RP-nummer) i den avslutande anteckningen  i stödsystemet för beslutsfattandet inom statsrådet (PTJ).

Den föredragande/beredningsteamet skriver på ministerns begäran ett tal för honom eller henne för riksdagens remissdebatt. Remissdebatten förs vanligtvis några dagar efter att regeringspropositionen har överlämnats.

Behandlingen av regeringens proposition inleds i riksdagen när riksdagen har fått den i pdf- och xml-format från stödsystemet för beslutsfattandet inom statsrådet (PTJ). Riksdagen kopierar riksdagsledamöternas exemplar av regeringspropositionen utifrån den pdf-fil som finns i PTJ.

Beredningsteamet följer vilka yttranden som har getts i remissdebatten och i vilka utskott riksdagen har beslutat att regeringsproposition (RP) ska behandlas. Den föredragande/beredningsteamet kontaktar vid behov utskottens sekreterare för att diskutera organiseringen av eller tidsschemat för riksdagsbehandlingen.

Den föredragande/beredningsteamet sammanställer promemorior om bakgrunden till och huvudfrågorna i regerinsproposition (RP) som stöd för hörande för de utskott som behandlar ärendet. Som stöd för behandlingen av ärendet överlämnar beredningsteamet till utskotten allt nödvändigt material som tagits fram under beredningen, såsom konsekvensbedömningar, utkast till förordningar och sammanfattningar av utlåtanden.

Tjänstemannaledningen godkänner föredragandens promemoria. Ministern informeras.

Den föredragande redogör för regerinsproposition (RP) vid de aktuella utskottens möten. Ministern och tjänstemannaledningen kan vid behov delta i dessa möten.

Beredningsteamet tillställer på begäran utskottet tilläggsutredningar och tilläggsuppgifter under hela behandlingen.

Den föredragande/beredningsteamet sammanställer på utskottets begäran ett utkast till bemötande, som innehåller ministeriets ställningstaganden till de utlåtanden som experter gett vid utskottsbehandlingen

Om regeringspropositionen behandlar frågor som hör till andra ministeriers ansvarsområde förhandlar den föredragande och vid behov tjänstemannaledningen om bemötandet med dessa ministerier. Förhandlingar om bemötandet förs vid behov också med ämbetsverken inom ministeriets förvaltningsområde.

Om ett förslag till innehållsmässiga ändringar i regeringspropositionen bifalls i ett bemötande är det ministern som beslutar om godkännandet av bemötandet. I övriga fall beslutar tjänstemannaledningen om godkännandet av bemötanden.

Den föredragande redogör för huvudpunkterna i bemötandet för utskottet.

Beredningsteamet bistår utskottet i beredningen av ändringar i lagtexten och motiveringen till dessa.

Den föredragande informerar ministern och tjänstemannaledningen om de ändringar som beretts av utskottet. Ministern och tjänstemannaledningen tar ställning till ärendet efter eget övervägande.

Om de ändringar som beretts av utskottet gäller frågor som hör till andra ministeriers kompetensområde förhandlar den föredragande och vid behov tjänstemannaledningen om ändringarna med dessa ministerier. Förhandlingar om ändringarna förs vid behov också med ämbetsverken inom ministeriets förvaltningsområde.

Riksdagen beslutar att regeringspropositionen ska godkännas eller förkastas. Riksdagen kan till sitt beslut bifoga uttalanden om t.ex. verkställigheten och uppföljningen av lagen eller om beredningen av ny lagstiftning.

Efter att lagen har antagits av riksdagen ska den föredras för republikens president för stadfästelse inom tre månader från det lagen tillställts presidenten för stadfästelse. Om riksdagen har fastställt en dag för lagens ikraftträdande ska lagen stiftas och publiceras före denna dag.

Beredningsteamet ansvarar för layouten av lagtexten på PTJ-dokumentmall. Beredningsteamet  säkerställer datumen för statsrådets allmänna sammanträde och föredragningen för republikens president samt ministerns närvaro. Beredningsteamet sänder en kopia av riksdagens svar till justitiekanslersämbetet.

Beredningsteamet bereder ett förslag till tidpunkt för lagens ikraftträdande, om inte riksdagen har fastställt en tidpunkt för ikraftträdandet eller beslutat om fastställandet av denna separat genom förordning. Beredningsteamet bereder också ett förslag till föredragningslistan om att riksdagens uttalanden ska införas i statsrådets protokoll. Därtill utreder beredningsteamet vilken inverkan riksdagens svar har på förordningar som utfärdas med stöd av lagen.

Om det på förhand står klart att republikens president inte kommer att stadfästa en lag som godkänts av riksdagen bereds ett förslag till skrivelse från regeringen om att lagen inte ska stadfästas.

Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete under hela processen.

Beredningsteamet sammanställer föredragningslistor med hjälp av PTJ för statsrådets allmänna sammanträde och föredragningen för republikens president samt vid behov för statsrådets finansutskotts sammanträde. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete.

Ministern ger tillstånd till utdelning av föredragningslistor för sammanträden som ska hållas på särskilt angivna dagar. Utdelningstillståndet ska föregås av ett förordande från ministeriets tjänstemannaledning .

Beredningsteamet distribuerar föredragningslistorna med hjälp av PTJ. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete.

Justitiekanslersämbetet, statsrådets sessionsenhet och ministrarnas specialmedarbetare granskar föredragningslistorna. Eventuella frågor som uppkommer i samband med granskningen besvaras av den föredragande. Granskningen av föredragningslistorna kan leda till att listorna korrigeras eller dras tillbaka.

Beredningsteamet gör de korrigeringar i föredragningslistorna som föranleds av granskningen av listorna, ändrade uppgifter eller fel som teamet upptäckt och distribuerar korrigeringslistor med hjälp av PTJ. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete.

Statsrådets beslutsförslag till republikens president behandlas i allmänhet som ärende på beslutslistan vid statsrådets allmänna sammanträde. Justitiekanslern övervakar lagligheten av de beslut som fattas. Statsrådets allmänna sammanträde beslutar att föreslå att republikens president ska stadfästa lagen.

Republikens president beslutar att stadfästa lagen och undertecknar den. Om presidenten inte stadfäster lagen, återgår den till riksdagen för behandling. Justitiekanslern övervakar lagligheten av beslutsfattandet vid föredragningen för republikens president.

Informationen om stadfästelsen publiceras i allmänhet av ministeriet.

Statsrådets sessionsenhet sammanställer protokoll över statsrådets allmänna sammanträde och föredragningen för republikens president.

Beredningsteamet sänder lagen för publicering via PTJ. Den föredragande ansvarar för beredningsteamets arbete. Om lagen stadfästs för genomförande av EU-författningar ska beredningsteamet tillställa kommissionen de meddelanden om genomförande som förutsätts enligt EU-författningarna.